"Idén om hela cafét kommer ifrån min barndom tror jag. Jag var "pappasflicka" och följde med honom på olika träffar i min hembyggd. Det pratades om att starta en pub. Som ett skämt ... men det förstod inte jag. Nu när jag blev äldre så nästintill kom kultur och musik rakt upp i ansiktet på mig av en viss anledning. Jag kom i kontakt med många kulturella mäniskor som försöker göra "grannstan" Gislaved roligare. Jag blev inspererad av dessa mäniskor och tog upp min barndoms pub som min far skämtat om. Jag började tänka över saken med en pub och insåg att, nej. Det skulle inte fungera. Men ett café skulle vara perfekt, då jag vet att nästan alla här (inklusive jag) är absoultister. Där fick min vision sin rot. Jag började utveckla idén och insåg att om man vill vara kulturell måste man dra sig till Gislaved (1,8 mil) för att vara med om detta. Det ska man inte behöva. Den största regelbundet återkommande mötesplatsen i Bosebo är kyrkan. Inget snack om saken. Visst är det bra. Men det borde kanske vara någonting mer. Någonting som kan uppmuntra alla att göra någonting utöver det vanliga. Självklart behöver kulturen en uppsving här ute. Vad passar då inte bättre än ett Kult Café? Efter flera månaders tänkande från min sida sökte jag upp svenska kyrkan. Jag presenterade min idé och de tyckte om den. Vi skulle ha ett samarbete. Dock inte så religöst kanske ...
Jag ser det som ett sätt för kyrkan att framstå som lite modernare, utåtriktande och framför allt ungdomligare. Och dessutom vinner jag på det, jag får låna deras lokaler som är (enligt mig) den mest kulturela byggnad i hela Bosebo, Gamla skolan från 1880. (På tal om ingenting så flyttades även det gamla Altaret från den gamla kyrkan upp på ovanvåningen i huset) Samtidigt som tankar om ett kultur café flög runt i mitt huvud, började jag hjälpa till i "Musik & Kulturföreningen Sunkträsket". När jag berättade för en vän som är med i föreningen tyckte han det var en bra idé och sa att jag skulle satasa på detta. "Sunkträsket" kunde även bidra med ljudet (microfon och förstärkare) etc.
Så nu, mindre än ett halvår efter står jag här, med händerna fulla och väntar på min premiär! Och jag ångrar ingenting, än"
